I Solína har ingen hört ifrån Storm på över ett år, men livet fortsätter. Kol har blivit utsedd till Maght Tveir, Kyras högra hand – men hon har aldrig känt sig mer fängslad. Kyra har stängt gränserna och hotar med krig. Freiya arbetar som helare på sjukhuset. Ensam i mörkret försöker hon väcka en uråldrig magi till liv. Tillsammans försöker Kol och Freiya förhindra att Solína förstörs i kölvattnet av Kyras blodiga väg mot makt. En sen kväll knackar det på dörren och de möts av en främling. Kan det vara Storm? Kol tvingas till svåra beslut; kan hon rädda Solína och i sådana fall kommer hon förlora sig själv i kampen? Kan Freiya rädda sin familj undan Kyras klor? Och vad är det som har hänt med Storm?
Trots ett målande, fylligt språk kände jag att jag inte riktigt fastnade för uppföljaren. Jag gillade verkligen relationen mellan karaktärerna, speciellt mellan Kol och Storm. När författaren drar ut på spänningen med finess och man bara har lust att skrika ”meh, hoppa i säng nu då!”, haha. Ändå lyckades inte storyn fånga mitt intresse helt. Den hade många ingredienser som jag gillade, som starka känslor, uråldrig magi och kampen om ett friare liv, men jag kom ändå inte i mål med boken som jag hade velat. Det tog sin tid innan jag läste ut den.
Betyg 3/5
Tack för recensionsexet Nohiding Förlag!
1 thought on “Bokrecension: Maght”