Jag är helt mör kan jag säga, haha. Kan inte fatta att jag vågade, men jag gjorde det. Jag har besökt Bokmässan i Göteborg! 😀 Dagen innan var jag i det närmaste ett vrak; jag var fruktansvärt nervös och låg mest på soffan för att samla tankarna. Hur fan skulle det här gå? Jag som aldrig besökt en mässa skulle nu till nordens största litteraturfest.
På fredag morgon blev allt så tydligt. Det var nu jag skulle stiga på tåget med kollegorna. Nu skulle vi påbörja resan mot det okända. Hela vägen var jag spänd, kände efter och letade efter tecken. Trots att jag hade trevligt försökte jag hålla andningen stadig och fokusera på målet. Detta kunde ju faktiskt bli riktigt trevligt om jag bara ansträngde mig.
Framme vid mässan kände jag dock skammen komma krypande. Jag som är närmare trettio borde väl fatta att det inte finns något att vara rädd för? Men jag kände mig väldigt sårbar, och ensam. Det som är en barnlek för andra kan vara ett oöverstigligt hinder för en annan. Jag fick verkligen kämpa emot impulsen att åka hem.
Turligt nog hade jag branchbiljett och en utskriven karta där jag hade markerat vilka montrar jag ville besöka. Trots min önskan om att alla skulle hålla ihop gled vi ändå isär och gick skilda vägar efter en stund (fullt förståeligt när man gillar olika genrer). Ändå kände jag att jag ”tvingades” välja mellan att utforska Fantastikgränden på egen hand eller hänga med gruppen. Allting var så nytt, så stort och det var folk överallt. Såhär i efterhand ångrade jag att jag inte stannade kvar. Jag hade gärna pratat med fler fantastikförfattare och spanat in Seriescenen mer.
Strax innan lunch gick jag upp till bokbloggarrummet för att pusta ut. Jag var trött och hungrig (nu förstår jag vikten av att ha med sig vattenflaska och mellanmål on the go). Hittills hade det gått relativt bra. Jag började landa i mina känslor och såg fram emot att gå på debutantbloggsträffen efteråt. Trots att det blev lite gråt och panik blev det ett ändå väldigt fint avslut på besöket. Jag fick mingla med Debutantbloggarna och prata skrivande. Mina visitkort i första etuiet tog slut och jag kände mig stolt som hade tagit mig hela vägen dit. Att träffa så underbara människor som faktiskt bryr sig om en halvt anonym bloggare. Jag blev alldeles rörd ♥
Tack så mycket för stödet Charlotte och Michaela. Det löste sig och jag kom hem med alla lemmar i behåll 🙂 Det var otroligt kul att få träffa Gabriella i Fantastikgränden, Anna Ahlund, Boktycke och alla andra bloggare som också var på mässan. Hoppas att vi ses igen nästa år! 🙂
Och till nästa gång tar jag med mig kameran.
Det var kul att ses! Bra att det löste sig! 🙂
🙂