Det var länge sedan jag hakade på jerkan. Denna gång handlar det om ”bokköpstvång”. Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta…
Börja smått och leta sig upp?
Tyvärr tar vi inte emot fler manus för bedömning… Jag tror jag har finkammat Google nu efter mindre förlag som ger ut fantasy. Ordet manusstopp lyser mot mig som ett ilsket trafikljus; tji fick du som inte skyndade dig! Visserligen fanns där några förlag som fortfarande tar emot manus under olika perioder, men de känns inte helt rätt…
”Men det är ju jättebra!”
Nämen, hallå! Det var ju faktiskt en positiv refusering, från en litterär agentur! Skärpning fröken! Sådant växer inte på träd. Nu när jag låtit refuseringen sjunka in lite, inser jag hur stort det faktiskt är. Agenturer och förlag skriver väl inget för att vara snälla, tyckte min sambo, och kanske ligger det något i det. Agenten hade…
När förvirringen är total
En känsla av att inte duga. Att inte räcka till. Att vara så svindlande nära för att sedan få dörren i ansiktet. Om jag ens var nära, förstås. ”[…] Det är onekligen en spännande berättelse och ditt tema känns helt rätt i tiden!” Ändå skulle det komma att krävas något extraordinärt i slutändan. Jag har det…
Recesion: Gryningsstjärna
Mörkret har lagt sig över Idijärvi sameby och det dröjer veckor innan solen återvänder. Borri noaidis attack har rivit upp djupa sår inom Áili, sår som blir än mer smärtsamma när en tragisk olycka gör henne ensam igen. Samtidigt har Nåjdernas råd kommit till byn. De söker efter Urseiten, det mytomspunna föremål som kan förgöra…
Att hållas på halster
Okej. Ingen panik. Ingen. Panik. Vi alla vet ju vid det här laget hur det brukar sluta när jag försöker leka författare; med en standardrefusering. Det betyder ingenting att en agent eller ett förlag är trevliga i tonen när man mailar och frågar försynt hur går det med manuset? Nu i veckan kommer de höra av sig och jag sitter bokstavligen som…
På gränsen
Tre månader. Antingen läser de mitt manus med stort intresse, har otroligt mycket att göra eller så har de helt enkelt glömt bort att refusera mig. Jag tror på det sistnämnda. Varför skulle jag lyckas bättre hos en agentur? Chansen att bli antagen är ju ändå mikroskopisk. Jag vill inte verka påträngande och maila dem. Jag…
Is i magen
Just nu har jag god lust att maila agenturen och vråla hur går det med manuset?! Jag är bokstavligen en vandrande nervknut just nu. Jag vet att det kommer att skita sig som vanligt med en standardrefus och gråt och tandagnisslan, men vad gör man inte för konsten? Här pratar vi liksom om ett nålsöga…
Alla dessa refuseringar
Okej, så hur började alltsammans? Jag var sjutton år och jävligt bestämd. Typ. Det var på den tiden jag inte hade någon aning om hur det hela funkade. Jag hade skrivit min första roman och tyckte det var dags att bli författare på riktigt. Jag trodde liksom att det bara var att skicka in sitt…
Två månader
Fortfarande tyst från agenten. Misstänker att svaret dimper ner i mailkorgen vilken sekund som helst. Har varit lite ur balans på sistone, men nu känner jag för ett riktigt manusrace 🙂 Det kan vara bra att fokusera på annat ett tag. Igår gjorde jag misstaget att googla en massa om fjärilen och problem som kan…