Igår blev jag äntligen klar med redigeringen. Känslan går inte att beskriva med ord! 😀 Manuset blev cirka 80 000 ord långt, längre än vad jag vågat hoppas på. Åh, jag hoppas att förläggaren ska gilla ändringarna. Jag har verkligen kämpat, koncentrationssvårigheterna till trots. När jag kavlade upp ärmarna och började rensa bort allt fluff och lullull hamnade manuset på cirka 57 000 ord. Under NaNoWriMo nådde jag den mytiska gränsen på 70 000 ord. Sedan fortsatte manuset att svälla till min stora förvåning. Det fanns mer att berätta. Mer att utforska. Jag var så glad och peppad när jag satte sista punkten!
Men samtidigt är jag lite ledsen, faktiskt. Jag tror stenhårt på mitt manus, absolut, det är bara det att det är annorlunda. Skiljer sig från mängden. En sådan bok som, vad jag vet, ännu inte utkommit på svenska. Som på Goodreads går under taggarna M M Romance, Lgbt och Fantasy. En ekvation som inte vill sig riktigt än på svenska. Och jag saknar det. Den där smäktande kärleken mellan två varelser av samma kön som jag gladeligen läser om. För inte fan kan jag vara den enda i Sverige som gillar den genren? Eller?
Det är ett litet, men väletablerat förlag som ska få den stora äran att läsa om Stjärnbärarens önskan. Förhoppningsvis lyckas jag sudda ut tveksamheterna som fortfarande finns inför genren. Imorgon går manuset i väg och sedan är det bara att vänta.
Grattis! Önskar dig all lycka till och kom ihåg att hålla ut nu när du skickar till förlagen. Vi författare får ofta stå ut med många ”nej” innan vi får ett ”ja”. Jag har några post-it-lappar framför mitt skrivbord där det står några uppmuntrande ord som får mig att hålla ut. T.ex. ”Du kan få allt du vill ha om du bara har tålamod” och ”Vad det är som får ett nej är just det manuset eftersom det inte passade förlaget just där och då. Jag är fortfarande en bra författare och det finns ett annat förlag som vill ha min bok”. Håll ut, du har gjort det största jobbet redan!
Tack Åsa! 🙂