Augusti månad.
Skolan börjar om tre veckor och jag har skrivande stund inte gjort ett skit med manuset, om man inte räknar med de otaliga dagdrömmarna om handlingen, förstås. Ytterligare en karaktär har kommit till och flera har strukits. Två kapitel har raderats och nu står jag åter på 20 000 ord. Har jag tur hinner jag skriva ett par tusen ord innan kursen drar igång.
Just nu har jag hoppat fram och tillbaka mellan början, slutet och kärlekscenerna, så lite struktur kanske vore på sin plats. Jag dragit mig lite från att skriva på boken ett tag eftersom jag har funderat mycket på den rådande mansdominansen i fantasy. Å ena sidan kan jag erkänna att jag är med och upprätthåller den, fast å andra sidan har jag skippat Conan barbaren-idealet och gett karaktärerna möjligheten att få vara ”starksköra” och sig själva.
Jag är nog mest rädd för att få kritik. Att jag exkluderar. Att jag inte har koll. Jag skriver bara från hjärtat och älskar berättelsen som så smått har börjat ta form. Jag tror det bara är att finna sig i att man inte kan glädja alla, men alltid någon 🙂
Från det ena till det andra. Har ni några bra tips på fina anteckningsböcker som är lätta att ta med sig? Gärna spiralinbundet, men det är inget krav 🙂
Instämmer med det du skriver. Man får skriva från hjärtat och om det man själva vill läsa och hoppas att fler också ska gilla det. Mer kan man nog inte göra och tänka vad tråkigt det skulle vara att skriva annars. Lycka till med manuset. Ser fram emot att följa dig i höst 🙂
Tack Sara 🙂