Det är något som skaver

Med min blogg, alltså. Nu uppdaterar jag väldigt sporadiskt eftersom jag arbetstränar och skriver på bok samtidigt (för hur roligt att det egentligen att läsa om mina halvdana försök att få ihop ett “shitty first draft”?) Jag har funderat lite på följande:

  1. Finns det något med mitt skrivande som jag kan blogga mer om?
  2. Vilka dagar ska engelska blogginlägg publiceras?
  3. Ska jag ha månadens fantasy eller månadens långhår?
  4. Ska jag fortsätta med bokrecensioner?
  5. Är det lönt att ha en YouTubekanal om jag bara ska prata svenska?

Nästa vecka är det också introduktionsdag på skolan. Jag är supernervös och kommer förmodligen göra bort mig totalt. Och vad ska jag ha på mig?! Kan fortfarande inte begripa vad de har sett i mitt manus. Nu får jag helt enkelt finna mig i att de kommer att få ta del av både vuxenlekar och intriger. Puh, det märks att jag inte är van.

enhanced-24598-1460746020-1

 

 

 

 

 

 

När någon ber mig berätta om mitt skrivande…

 

 

1000 ord senare

Jag kanske var lite väl morsk när jag sade att jag skulle skriva 500 ord om dagen. Hittills har jag skrivit cirka 1000 ord, vilket är en bra ordskörd för att vara jag. Tanken bakom mitt lilla skrivarrace är att skapa rutiner och faktiskt sätta mig ner och skriva. Det behöver inte bli full pot varje gång, eller perfekt.

Just nu har jag en hemlös alv att ta rätt på och ett tältläger att undersöka. Sedan har jag blivit väldigt förtjust i de skymningslevande prästerna. De känns rätt badass om jag ska vara ärlig 😉

Hur går det med ert skrivande?

Ett mininanowrimo?

Man kanske skulle utmana sig själv och skriva 500 ord om dagen innan skolan börjar? Går det inte så går det inte, men det är värt ett försök. Nu när jag fått rutin på jobbet kanske jag borde ägna tid åt mitt manus. Boken lär knappast skriva sig själv (även om jag så önskade). Hur hittar ni motivationen till att skriva? 🙂

25937af6a110c9346b1890ca45c39567

Writer’s block

But of course. It is part of the writing process!

Yes, but not now! I need to write down the words, but nothing comes out. I can not show my manuscript as it is. It looks like crap! They will laugh. Plot holes everywere. Too much clichés and metaphors : […] the mauve colored head was beaded with lovers dew. Not my proudest fap to be honest… It feels like a wacky mix of porn, poetry and something that supposed to be fantasy.

I’m nervous to start school. On the third attempt, I got accepted. Now I will get a tutor and classmates to discuss my manuscript with. They will read about Love and Melinde and how they make sweet tender love and do adult things *squeals in a corner* Oh, well, it is not that bad, but now they will see the writer behind the book. I cannot hide anymore. Now I have to tell them about my book in person.

I am a perfectionist. I have high expectations and that sucks. This is my shitty first draft and I should be proud of it! I will get the support and constructive criticism which I need so why worry? In the end I think my book will be a page turner. If I dare to write without thinking so much.

untitled

Goodreads

So, I finally got Goodreads. Yay! I still have no idea how it works but it will probably be fine, ha ha. You can find me here or click on the Goodreads button to the right.

So, feel free to add me as a friend or watch my shelf grow. There is a lot of books I have not marked yet but it would probably take the whole day 😛

Hej augusti

Augusti månad.

Skolan börjar om tre veckor och jag har skrivande stund inte gjort ett skit med manuset, om man inte räknar med de otaliga dagdrömmarna om handlingen, förstås. Ytterligare en karaktär har kommit till och flera har strukits. Två kapitel har raderats och nu står jag åter på 20 000 ord. Har jag tur hinner jag skriva ett par tusen ord innan kursen drar igång.

Just nu har jag hoppat fram och tillbaka mellan början, slutet och kärlekscenerna, så lite struktur kanske vore på sin plats. Jag dragit mig lite från att skriva på boken ett tag eftersom jag har funderat mycket på den rådande mansdominansen i fantasy. Å ena sidan kan jag erkänna att jag är med och upprätthåller den, fast å andra sidan har jag skippat Conan barbaren-idealet och gett karaktärerna möjligheten att få vara “starksköra” och sig själva.

Jag är nog mest rädd för att få kritik. Att jag exkluderar. Att jag inte har koll. Jag skriver bara från hjärtat och älskar berättelsen som så smått har börjat ta form. Jag tror det bara är att finna sig i att man inte kan glädja alla, men alltid någon 🙂

Från det ena till det andra. Har ni några bra tips på fina anteckningsböcker som är lätta att ta med sig? Gärna spiralinbundet, men det är inget krav 🙂

Just a quick update

As you can see, I am not particularly active on the blog at the moment. Trying to balance work, writing and myself as well as possible you see. I will be back in August with new blog posts. Probably earlier 🙂

Om man kanske skulle ta tag i manuset

Jag har nästan dragit mig lite för att skriva på Stjärnbärarens önskan. Inte för att jag har gett upp det – det skulle jag aldrig göra – men för att det har väckt så mycket känslor hos mig. När allt känns så förbannat rätt börjar man nästan undra, om det är så här det ska kännas när man skriver på boken med stort B? Skillnaden är som natt och dag, som att allt äntligen fallit på plats och jag bara behöver plita ner handlingen, men det är inte så lätt, har jag märkt. Jag gillar inte att göra mina karaktärer illa, men nu känns det oundvikligt. Fy, pms-gråten är inte långt borta. En del passager kändes bara så självklara att jag var tvungen att ha med dem…

Nåja, några ord ska jag väl kunna få ner innan semestern är slut. Jag vet att jag inte kan vara ifrån manuset särskilt länge innan jag är där och pillar igen. Sedan börjar skolan i augusti och då har jag liksom inget val. Då är det tänkt att jag ska ha grovmanuset klart lagom till vintern. Jag märker också att hämningarna har släppt lite efter Anna Ahlunds bok Du, bara, så nu är kärleksscenerna precis som jag vill ha dem; smakfulla, erotiska och förbannat sexiga 😉

Just what I needed

Finally returned from abroad. First we visited Apeldoorn in the Netherlands to shoot at an exclusive car show on behalf of car.info. I got a stylish orange vest with their logo on and press pass. I felt so special, ha ha! And I got really close to a red Mclaren. Dayum…

Then we drove to a small village called Tecklenburg in Germany. And wow, just wow. Many of the houses were half-timbered and some were lopsided, others old with flaky paint. There was cobbled streets, narrow alleys and cute shops. I have always had trouble describing the surroundings when I write but now I was able to study the buildings in depth and feel the atmosphere! 😀 The houses would fit perfectly into the two kingdoms populated by humans and mages.

We also visited Walsrode and the Weltvogelpark. As a bird enthusiast, I felt like a small child on Christmas Eve. I literally squealed with joy when I saw the penguins. I loved every second of the visit 🙂

So, I am back on track again. I left the laptop at home and passed the time by reading. It was very nice to go offline and not follow everything that happens on social media. Now I will take the opportunity to write on my manuscript. My inspiration are too damn high at the moment, ha ha.

Att krympa en kartong

Usch, idag vaknade jag verkligen på fel sida av sängen. Ingenting kändes bra. Klämde i mig en dyr frukost på Espresso house och drog sedan benen efter mig till Akademibokhandeln. Idag skulle en liten, men otymplig ställning postas och en kartong av episka proportioner (160×50) anpassas till den. Med en slö tapetkniv lyckades jag efter lite pill skära till nya mått och varsamt packa ner allt i den. Sedan var det i princip bara att ösa på med tejp där det behövdes och visa upp skapelsen för de anställda. Var nära på att kläcka ur mig ett “Jag är bäst!” när de berömde min paketeringsförmåga.

Sedan flöt dagen på nere på lagret. Förberedde inför en kommande REA och prismärkte pocketböcker. När jag senare kommer hem möts jag av ett brev från kontrollmyndigheten numero uno varpå jag får ett ångestpåslag och “panikar” (var inte så farligt, dock, men avskyr när det blir fel på det där stället…), så nu längtar jag mer än någonsin till semestern 😛

wtfih

#överstimulerad