Shop assistant

And it is decided. In about two weeks I will have an introduction, then begin my journey as a shop assistant at the local book store! 😀 Finally I can start working on my social anxiety disorder and get the routines of everyday life. I am so grateful that there are people who understand that some people work differently. I am a bit nervous though. It has been my dream to work with books – I am not worthy!

But I am happy for this opportunity. The shop manager was very kind and supportive. I will update how it goes 🙂

Perfekt sätt att bryta isen på?

Eftersom jag ska på öppet hus nu på fredag så passade jag på att knopa ihop nya armband. Ett perfekt sätt att bryta isen på, tänkte jag. Jag hade ju en idé om att göra smycken till personer som älskar det skrivna ordet, och här är resultatet.

20160517_124344

 

 

 

 

 

 

Åh, jag blev så nöjd med dessa! Tänkte först lägga ner projektet helt, men jag gav det ett försök till och lyckades få armbanden precis som jag ville ha dem 😀 Nu kanske man rent av vågar ta beställningar utan att skämmas, haha.

Vad tycks?

I’m not going to touch my manuscript

Until I get to know that I have been accepted. A couple of weeks ago I took a chance and submit the first chapter of the Starkeeper’s wish and a cover letter to a school I tried to attend last year. Imagine being able to spend almost a year working on your manuscript and get help from teachers and other students? Oh, I need it so badly. I know my lack of writing skills and that I am overthinking too much. I have realized that I am not a writer just because I write a book (I have no track of dramaturgy whatsoever *sigh*). So. Third time lucky, huh?

Very well, I will be notified at the end of May, and until that I am actually going to visit the school this week! 😮 Nervous? Yup. Do not know what to wear? Of course not. But I am a bit excited, though, despite my social phobia.

And also. Welcome to my fantasy blog all new subscribers! As you can see a lot of things are in Swedish but I will try my best to update as much as I can in English, too 🙂

I’ve been waiting for this night

Oh my gosh. Eargasm. I really liked Lithuania’s contribution in the ESC. I do not know how many times I have hit the reply button, ha ha. The song text reminds me about the forbidden but true love between Love and Melinde. Ah 

What song was your favorite?

When I see your smile and your beautiful eyes
I get lost in time, now I know that I’ve
I’ve been waiting for this night, I’ve been waiting for this night

Birthday child

I apologize for the lack of English entries, and blog updates as well. It has been quite messy lately so I am on a much needed vacation right now. And yes, today it is my birthday! Yay! I think I am gonna celebrate it with homemade chicken enchiladas and berry pie with custard for dessert *yum* what boring blog post this became, ha ha. I just wanted to tell that I will update more frequently as soon as I’m back on track again 🙂

Karaktärer i utkanten

Denna veckas tisdagsutmaning handlar om karaktärer/individer som lever utanför gruppen.

Jag tänkte berätta lite om min protagonist, Love.

love1_color-liten

Född till att bli rikets nye konung kämpar har med att vinna folkets förtroende och finna någon som är lika underlig som han själv. Med sitt rika känsloliv och tillbakadragna personlighet föredrar han tystnaden och lugnet. Han sitter hellre uppkrupen i ett träd och filosoferar är flänger runt nere i byn. Innerst inne vill Love inget hellre än rymma med sin stora kärlek och lämna sina kungliga göromål bakom sig. Han får sällan vara i fred, vilket grämer honom. Loves halvbror kan i sin tur inte riktigt förstå varför han blir irriterad när det blir “för mycket”.

Rött hår och fräknig som en stjärnhimmel. Här har jag skapat en inbunden utvald som senare ska leda en grupp väktare mot fienden som lurar i norr. Hur ska det gå? Love kommer växa med uppgiften och hitta ett sätt som fungerar för just honom, men just nu är han mer än osäker på uppgiften och vill hellre stanna i boningsträdet.

Love påminner mångt och mycket om mig själv som också är introvert och högkänslig. Jag kände att jag ville lyfta fram de egenskaperna hos en karaktär eftersom de är minst lika viktiga 🙂

Illustrationen är gjord av © Mathia Arkoniel

Manus på vift

Oooch där tryckte jag på “skicka”. Nu är arbetsprov och projektbeskrivning på väg till skrivarkursen jag sökt. Än så länge känns det bra. Jag känner mig peppad, men gör mig inga större förväntningar. Nu väntar snart en veckas semester uppe i skogarna kring Mälaren! 😀

Det är tredje gången jag söker till skrivarlinjen. Den enda skillnaden är att denna kurs är på halvtid, distans. Hur är det med er som läser min blogg. Har ni också sökt någon skrivarkurs i år?

20160329_191726

 

 

 

 

 

 

Armband till den blivande fantasyförfattaren? Kom på att jag hade glömt bort att visa dessa. Tyckte de blev rätt snygga även om jag emellanåt blev lite putt på den vaxade bomullstråden, haha.

Surmulen författaraspirant

Jag kan inte bestämma mig. Nu tycker jag plötsligt att allting är blaj och ingen med en gnutta vett i skallen borde läsa mitt manus. Det är omöjligt att veta vad juryn tycker, så varför ska jag börja spekulera en massa. Först var jag inne på att skicka in de första sidorna ur Stjärnbärarens önskan, sedan kom jag på att det kanske var bättre att skicka den delen där Love och Melinde fattar tycke för varandra. För tänk om de inte förstår eller hänger upp sig på att Love försöker fria till konungadottern i början av boken? Så som han förväntas göra av folket?

Blä, jag blir inte klok på det här. Varför känns det som att jag har mycket mer att bevisa än någon annan sökande vars specialitet kanske är dikter eller rollspel? Varför ska jag alltid krångla till det så mycket för mig. Jag är inte mer unik än någon annan, jag är bara rädd för att misslyckas.

20151212_110311

 

 

 

 

 

En liten tröst från tidningen Skriva (jan/feb 2016)

Fisljummen varmkorv 2.0

Suttit och gjort lite ändringar i första kapitlet efter författarcoachens kommentarer. Texten har fått ett bättre flyt, men kan ändå tycka att den fortfarande har samma utstrålning som den där fisljumna varmkorven utan tillbehör jag pratat om tidigare. Möjligen att jag kan skönja en grillare med senap på om jag anstränger mig 😛

Erkänner att jag är något nervös, faktiskt. Jag tycker handlingen är bra, men det är inte säkert att de som går igenom arbetsproverna gör det. Jag försöker att inte ha alltför höga förväntningar, men med coachens ord färskt i minnet kan jag inte låta bli att hoppas, bara lite. Jag har något som kan bli bra, bara om jag får chansen att utvecklas.

Annars händer det inte så mycket med skrivandet. Jag försöker utöka mitt synopsis och se över mina karaktärer som tycks poppa upp ur snön som krokusar. Några känns bara så självklara, som den där tösen som hellre svingar en slägga än att bli uppvaktad eller den där… Nä, så jäkla spännande är det inte, men för egen del kan jag knappt bärga mig tills jag får komma igång igen.